Generatorer

Detta avsnitt handlar enbart om generator på huvud och hjälpmaskiner, ej elverk.
Här beskrivs de olika typer som finns, och användningsområden.

Generatortyper

Det finns egentligen två grundtyper, Likströms- och Växelströmsgeneratorer.

Likströmsgenerator

Likströmsgeneratorerna är i det närmaste utdöda, men förekommer faktiskt på många äldre motorer som exempelvis Scania D 400-800 serien och Volvo TD 96 m.fl.
Den är att se som en elmotor, som är oerhört beroende av varvtalet för att leverera ström och spänning av användbar storlek.
Låg verkningsgrad så länge motorn inte körs på fullvarv ger nackdelar i form av dålig laddning och dålig strömkapacitet vid lågvarvskörning.

Växelströmsgenerator

Här har vi en konstruktion som ger rejäl effekt även på låga varv.
Växelströmsgeneratorn levererar en alternerande spänning, precis som elnätet hemma, men tack vare inbyggda likriktardioder i bryggkoppling erhålss en helvågslikriktning så att det erhållna slutresultatet är likström / likspänning.

Växelströmsgeneratorn har avsevärt bättre verkningsgrad, varför den kan leverera hyfsad effekt redan på tomgångsvarvtal.
Den ger naturligtvis mer effekt vid höga varvtal, men klarar att hålla laddspänning / ström och att försörja förbrukare även vid lågvarvskörning.

Laddningskarakteristik

De som har några år på nacken och kommer ihåg bilarna med likströmsgenerator och även gamla 6V systemen, minns säkert att batteriet inte var något man behövde byta speciellt ofta, bilar med 10-15 år gamla batterier var inte ovanligt..

Sedan kom revolutionen med växelströmsgeneratorer, och plötsligt höll inte ett bilbatter mer än 2 år!
Batteriutvecklingen hängde inte riktigt med i början, och den effektivare laddningen kokade sönder många batterier.
Växelströmmaren klarade nämligen att snabbladda batteriet på en 30-45 minuter, något som likströmmaren inte hade kapacitet för.
I början var dessutom laddningsregulatorerna för växelströmmarna inte så avancerade, men med dagens teknik sköts detta mycket exakt.

Att tänka på...

Undvik så kallade diodbryggor för att ladda två förbrukningsbatterigrupper på samma generator!

• Diodbryggan har ett framspänningsfall som teoretisk är 0,7 V och praktiskt brukar ligga på 0,9 V....
  Det innebär att istället för en laddspänning på 28,8 V får Du endast 27,9 V vilket gör att batteriet aldrig toppladdas..
  
• Det är den sämsta batterigruppen som bestämmer laddningen, dvs om Du har en 100%-ig och en 70%-ig grupp kommer inte 100% gruppen att laddas till mer än 70%...
  
• Om Du har en nerkörd grupp och en nästan full, kommer generatorn att ösa fullt i båda grupperna, vilket ger sämre livslängd på den friska gruppen.

Det finns generatorer med dubbla uttag, där det är kompenserat för spänningsfallet, och en sådan är att rekommendera för laddning av startbatterierna om man har dubbla maskiner.
Där är skillnaden i förbrukning mellan grupperna så liten att det inte spelar någon roll. Där kan man också använda diodbrygga, men det förutsätter att man byter till en kompenserad laddningsregulator. Det finns att köpa till alla generatormärken.

Har Du dubbla maskiner av modernt snitt som Scania DSI 11 eller Volvo TAMD 100 eller nyare sitter det bautageneratorer på dessa.
Generatorerna har hög kapacitet och är egentligen avsedda att försörja en långtradare med alla dess behov.
Att dessa är överpresterande på ett fartyg där startbatterierna skall laddas och ström levereras till motorinstrumenten, det säger sig självt.

Använd dessa generatorer till Dina förbrukningsgrupper, och montera en liten 35 A generator med diodbrygga på ena maskin, så har Du mer än tillräckligt för att hålla Dina startbatterier i kanonskick...Se avsnittet om batterier.

Felkällor

• Om inte laddningslampan lyser när tändningen slås på tror de flesta att det bara är glödlampan och kör ändå.
  Problemet är att laddningslampan ligger i fältlindningen och om den är trasigt ger generatorn ingen laddning.
  Kontrollera också att Du sätter dit en med samma strömstyrka / effekt...står det 4W på lampan skall det vara det..
  står det 0,2A skall det vara det...VIKTIGT!
  
  
• Om laddningslampan inte slocknar vid gaspådrag, kan det vara generatorremmen som slirar, särskilt om lampan flämtar..
  Lyser lampan vid tomgång, kontrollera att Du har rätt tomgångsvarvtal.
  
  
• Är Du osäker, anslut en voltmeter och kontrollera spänningen på tomgång och fullvarv..på tomgång skall det vara ekvivalent med batteriets vilospänning eller något högre...vid varvning skall spänningen stiga till 14,4 respektive 28,8 V om generatorn laddar som den skall..
  
  
• Får Du inte rikktigt laddning vid dessa kontroller beror det troligen på att en av dioderna har gått sönder..
  Dessa sitter i en halvcirkel på generatorns baksida och består av två sorter..
  Du kan mäta dessa med en ohmmeter genom att löda loss dess kabelanslutning. Mät därefter mellan diodens infästning och kabelanslutning..
  Mät och byt sedan plats på testkablarna..Du skall bara få utslag åt ett håll...får Du utslag åt båda håll eller inte alls är dioden defekt...
  Denna typ av dioder är inte dyra och saluförs bl.a. av Clas Ohlsson, dioden är inpressad i plattan och är lätt att byta..Du måste dock ha en lödkolv med lite kräm för att löda anslutningarna.
  
  
• Ett bra sätt att veta om generatorn fungerar rätt är om motorns varvräknare är ansluten till klämman märkt "W" på generatorn.
  Slutar varvräknaren att fungera, eller beter sig konstigt kan Du lugnt räkna med att generatorn är defekt.
  Varvräknaren går sällan sönder.