STANDARD FÖR JAPANSK SPETS

 (Nihon Suppitsu)                                                         GRUPP 5

                                                                                       FCI 262

SKK.s STANDARDKOMMITTÉ                                                        1992-12-03

1994-05-25 e ä

URSPRUNGSLAND/HEMLAND: Japan

UTGIVNINGSDATUM FÖR FCIs ORIGINALSTANDARD: 1987

ANVÄNDNINGSOMRÅDE: Sällskapshund

FCI-KLASSIFIKATION: Grupp 5, sektion 5

BAKGRUND/ÄNDAMÅL:

 Japansk spets anses härstamma från den stora, vita tyska spets, som infördes till Japan via Sibirien och nordöstra Kina. Rasen ställdes ut första gången i Tokyo 1921. 1925 importerades två par vita spetsar från Kanada och fram till 1936 skedde import från Kanada, USA, Australien och Kina. Till slut korsades deras avkomma för att uppnå en bättre ras. 1948 fastställde den Japanska kennelklubben en rasstandard som fortfarande gäller.

HELHETSINTRYCK:

Hela kroppen skall vara täckt av riklig, rent vit päls. Nospartiet skall vara spetsigt, öronen trekantiga och upprättstående och svansen, som bärs över ryggen, skall vara yvig. Kroppsbyggnaden skall vara fast och välbalanserad och ge intryck av harmonisk skönhet, energi, värdighet och elegans, som kännetecknar rasen.

VIKTIGA MÅTTFÖRHÅLLANDEN:

Förhållandet mankhöjd/kroppslängd skall vara 10:11.

UPPFÖRANDE OCH KARAKTÄR:

Den skall vara intelligent, gladlynt och livlig.

HUVUD:

Huvudet skall vara måttligt brett och runt samt i harmoni med kroppen.

SKALLPARTI:

Skallen skall vara bredast i sin bakre del.

STOP:

Stopet skall vara markerat.

ANSIKTE:

Pannan skall vara måttligt framträdande.

Nostryffel: Nostryffeln skall vara liten, rund och svart.

Läppar: Läpparna skall vara åtliggande och helst svarta.

 Käkar/tänder: Saxbett med vita starka tänder.

Ögon: Ögonen skall vara medelstora, mandelformade, något snedställda och mörka till färgen med svarta ögonkanter.

Öron: Öronen skall vara högt ansatta, små, triangelformade, upprättstående och ej för brett placerade. De skall vara framåtriktade.

HALS:

Halsen skall vara medellång med välutvecklad muskulatur.

KROPP:

Manke: Manken skall vara hög.

Rygg: Ryggen skall vara plan och kort.

Ländparti: Länden skall vara bred.

Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara bred och djup med väl välvda revben.

Underlinje: Buken skall vara väl uppdragen.

Svans: Svansen skall vara medellång, högt ansatt och bäras över ryggen.

EXTREMITETER:

FRAMSTÄLL:

Skulderblad: Skuldrorna skall vara väl tillbakalagda.

Armbåge: Armbågarna skall vara åtliggande.

Underarm: Frambenen skall vara raka.

Tassar: S k kattfot. Trampdynorna skall vara tjocka och de skall, liksom klorna, helst vara svarta.

BAKSTÄLL:

Helhetsintryck: Bakstället skall vara muskulöst.

Knäled: Knäleden skall vara måttligt vinklad.

Has: Hasen skall vara måttligt vinklad.

Tassar: Baktassar som framtassar.

Rörelser: Rörelserna skall vara livliga och energiska.

PÄLS:

Pälsstruktur: Täckhåret skall vara rakt och strittande. Underullen skall vara kort, mjuk och tät. Ansiktet, öronen, frambenens framsidor och bakbenen nedanför hasen skall ha kort päls. Resten av kroppen skall var täckt av riklig, lång päls, särskilt från halsen till skuldrorna. På förbröstet bildar pälsen ett vackert krås. Svansen skall vara täckt av riklig päls.

Färg: Färgen skall vara rent vit.

STORLEK/VIKT:

Mankhöjd: Hanhundar 30-38 cm. Tikar får vara något mindre än hanhundar.

FEL:

Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

Överbett

Underbett

Kraftigt ringlad svans

Skygghet

Skällighet

 DISKVALIFICERANDE FEL:

 Hängöron

Svans, som inte bärs över ryggen.

 TESTIKLAR:

Hos hanhunden måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.