Indikationer:
Temesta påverkar de vid neuroser vanliga symtomen: ängslan, ångest och rastlöshet.
Vid depressioner med inslag av nyssnämnda symtom kan Temesta användas
tillsammans med sedvanliga antidepressiva farmaka.
Biverkningar:
Vanligaste biverkan är dåsighet, 10-15%.
Vanliga
(>1/100) Allmänna: Dåsighet, muskelsvaghet, asteni, trötthet, sömnighet
CNS: Ataxi, förvirring, depression, utlösning av latent depression,
yrsel
Mindre
vanliga (>1/1000- <1/100) Allmänna: Huvudvärk Mage/tarm: Illamående
Uro-genitala: Förändring i libido, impotens, minskad orgasm
Sällsynta (>1/10000- <1/1000) CNS: Hallucinationer, minnesluckor Psyk: Aggressivitet, excitation
Mycket sällsynta (<1/10 000) Allmänna: Överkänslighetsreaktioner, anafylaktiska reaktioner, hypotermi Blod: Trombocytopeni, agranulocytos, pancytopeni Cirk.: Hypotension, sänkning av blodtrycket CNS: Extrapyramidala reaktioner, tremor, sluddrigt tal, krampanfall, minnesförlust, disinhibition, eufori, koma, självmordstankar/ självmordsförsök, paradoxala reaktioner (t ex ångest, agitation, aggressivitet, vredesutbrott, sömnstörningar, sexuell upphetsning) Hud: Allergiska hudreaktioner, alopeci Lever och galla: Ökning i bilirubinhalt, gulsot, ökning av levertransaminaser, ökning av alkaliska fosfataser Luftvägar: Andningsdepression, apné, försämring av sömnapné, försämring av obstruktiv lungsjukdom Mag-tarmkanalen: Förstoppning Njurar och urinvägar: SIADH, hyponatremi Ögon: synstörningar (inklusive dubbelseende och dimsyn)
Graden
av dåsighet är, i stor utsträckning, dosberoende och avtar normalt efter några
dagars behandling. Benzodiazepiners CNS-påverkan är dosberoende, högre doser
ger större CNSdepression. Hos äldre kan förvirringstillstånd uppträda vid för
hög dosering.
Farmakodynamik:
Lorazepam är ett benzodiazepinderivat och har en dämpande verkan på det
limbiska systemet samt på talamus och hypotalamus. Lorazepams effekt är
relaterad till receptorer i CNS, kopplade till GABA-komplexet. Tillförsel av
lorazepam anses öka GABA effekten. Vid normaldosering ger lorazepam ingen eller
ringa muskelsvaghet eller ataxi. Risk för toleransutveckling kan ej uteslutas.