Hälften av all mat blir sopor  

Miljö

Avfallskvarnar ger ett bra kretslopp

I samhället skapas hela tiden organiskt avfall från olika verksamheter. Det kan vara matrester från restauranger, processvatten från livsmedelsindustrin eller stallgödsel från djurbesättningar. Organiskt avfall är rikt på både energi och växtnäring. I en biogasanläggning övergår energin i avfallet till biogas i en process kallad rötning. Biogasen kan sedan användas till uppvärmning eller som fordonsbränsle.

The Greener OptionFor Food Waste Disposal

Den stora miljövinsten ligger i att avfallet transporteras i avloppsnätet på samma sätt som toalettavfall och diskvatten. Transporten sker dygnet om utan avgaser och buller. 

http://webbtv.st.nu/broadcast/view/id/12579

Matavfall är "relativt" giftfritt. Det är ett faktum att rötslammet i reningsverket tillförs därför bara gifter och tungmetaller som kunnat konsumeras. 

Matavfall kommer huvudsakligen från växtriket. Biogasförbränning ökar därför inte växthuseffekten. Gasen är giftfri. Det bildas inga tungmetaller eller sot när det förbränns.

Med avfallskvarnar och rötning uppstår inte utsläpp av metangas. Den tillvaratas i reningsverket. Vid kompostering däremot går gasen upp i luften.

http://www.wastemissionimpossible.org.uk/pdf/FWDCashbackForm.pdf

I hyreshus minskar behovet av kärlplats för vått avfall och rengöring. Den sura lukten försvinner dessutom. Det har ju ett värde: Även om man inte kan sätta pengar på det

• Bättre miljö

• Matavfall är rikt på kol och sätter fart på rötningsprocessen

• Biogasen används i reningsverkens egna gasmotorer eller som bränsle i biogas / naturgasdrivna fordon

• Besparing i kärlkostnad, ca 22 kr/hushåll, år

• Mindre investeringsbehov i bilar för insamling

•  Mindre personalbehov

• "Sop-poliser" behövs inte för matavfall. Ingen slänger matavfall i fel påse eller någon påse alls. Det är så mycket enklare att riva det i kvarnen.

• Reningsmetoden är i huvudsak biologisk då föroreningar i detta vatten är lätt nedbrytbara.
  

  På gång:

  Mål- öka återvinningen av matavfall

  Regeringen har satt upp ett riksmål att senast år 2010 ska minst 35 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom antingen kompostering (syrerik nedbrytning av organiskt material) eller rötning (syrefattig nedbrytning av organiskt material). I Sundsvalls kommun återvinns endast 8 % av matavfallet genom dessa metoder, resten eldas upp i Korstaverket. Vid förbränning i Korstaverket bildas energi som kan tillvaratas, men näringsämnena i matavfallet går förlorade. Genom avfallsplanen som börjar gälla år 2008 kommer Reko Sundsvall att prioritera en ökning av kompostering och rötning och därigenom öka återvinningen av matavfallets näringsämnen. På sikt kan det innebära att de hushåll som vill får en extra soptunna enbart för matavfall. Matavfallet samlas sedan in för återvinning. Så gör man gör i flera andra kommuner, där matavfallet bland annat kan bli miljövänligt fordonsbränsle. Tills vidare kan du kompostera ditt matavfall hemma på gården eller från och med 2008 börja använda avfallskvarn.

  Avfallskvarn

  För att minska tranporter och öka återvinningen av matavfall kommer Reko Sundsvall från och med år 2008 erbjuda hushåll i Sundsvalls kommun att använda avfallskvarn. Kvarnen kostar cirka 3000 kronor och monteras under din befintliga diskho. Potatisskal, gamla ostkanter och övrigt matavfall placeras i kvarnen och mals ned till millimeterstora bitar som transporteras ut på avloppsledningsnätet till ett reningsverk. På reningsverket rötas ditt matavfall och blir fjärrvärme och anläggningsjord. Alla ledningsnät klarar inte av att transportera matavfall. Därför är det viktigt att du skickar in en anmälan till Reko Sundsvall för att få ett godkännande innan du installerar en avfallskvarn. Blanketter kommer att finnas tillgängliga på hemsidan lagom till årsskiftet 2007/2008.

  http://archive.corren.se/archive/2007/2/22/j34vd6c90rhbvm7.xml