Vad betyder orden Subito Molto ? Hur ska man göra när det står Sotto Voce ? Här kan du få svaret på det mesta av termer på dina noter. Bläddra till den önskade bokstaven !
Litet Musik lexikon
Vill du veta vad de olika musiktermerna betyder ?
A
A Cappella = röster utan instrumental ledsagning ( bara sångröster ) A deux mains = för två händer
A due ( a 2 ) = båda två unisont A due corda = på två strängar A Piace´re = efter behag Accelerando = påskyndande , snabbare Adagio = lyriskt långsamt Ad libitum = efter behag Agitato = upprört Air = aria , sångbart stycke Akustik = ljudlära Alla breve = tvåtakt av halvnoter 2/2 Alla marcia = Marschartat Alla tedeska = i tysk stil Alla turca = i turkisk stil Allargando = allt mera breddat , långsammare i tempo. Allegretto = glättigt , "halv-hastigt" Allegro = hastigt , men inte allt för fort. Allemande = tysk dans i 3/4 takt ofta förekommen i gamla sviter. Amoroso = kärleksfullt Andante = lugnt gående Andantino = något snabbare än "Andante" Animato = rörligt Anthem = motett eller kyrklig kantat Appassionato = lidelsefullt Arco = stråke Archi = stråkinstrumenten Aria = Sångstycke för soloröst ( el. instrument ) och orkester Arpeggio = brutna ackord , oftast nedifrån Attacca = styckena kommer i rask följd utan uppehåll Arrangement = bearbetning Assai = ganska , avsevärt Aubade = morgonmusik
B
Bagatell
= småstycke Barcarolle = venetiansk gondolsång i gungande 6/8 eller 9/8 takt Bariton = den mellersta mansrösten Barocco = underligt Bas = den lägsta stämman eller lägsta mansrösten Basso = låg Basso continuo = generalbas stämma ( se general bas ) Basso ostinato = en upprepad basgång ( se "chaconne eller passacaglia " ) Berceuse = vaggsång Bolero = spansk nationaldans i 3/4 takt Bourrée = gammal livlig dans Breve = kort Buffa = lustig , komisk Burla = skämt Burlesko = lustigt , överdrivet grovt komiskt , burlesk
C
Caccia = jakt
Cadenza = ett soloparti som utförs av solisten ensam, ofta virtoust. Calando = avtagande i både styrka och tempo Cantilena = sångbart instrumental parti Canto = sång Cantus firmus = en melodistämma, övriga stämmor "ackompangerar" Canzone = sång , visa Canzonetta = liten sång Capriccio = "infall" , musikstycke i fri form Capriccioso = nyckfullt Cavatina = mindre aria Cembalo = gammalt klaverinstrument, med "plektrum" som knäpper an strängen vid tangenttryck Chaconne = gammal dans i långsam 3/4 takt Coda = "svans" , avslutande parti Col legno = "med trät" slag med stråkens baksida Col punto d´arco = med stråkspetsen Con , Col , Colla , Colle = med Con Sordino = med dämpare Come prima = som förut Come sopra = som ovan Concerto = flersatsigt verk för soloinstrument Concerto Grosso = ( se ovan ) men oftast tre solister Concertino = liten concerto Continuo = oupphörligt ( se basso continuo ) Corale = koral, körverk Corda = sträng Coro = kör Crescendo = tilltagande i styrka
D
Da, Dal = från
Da Capo = från början Da Capo al Fine = från början till det ställe där det står FINE Dal Segno = från det ställe där tecknet % står Decima = Intervallet från den första tonen till den tionde. Decimol = grupp av 10 noter Decrescendo = avtagande i styrka Détaché = tonerna väl åtskilda Diatonisk = inom dur och mollskalan ej kromatiskt Dilettant = utövare för nöjes skull Diminuendo = avtagande i styrka Dissonans = missklang , hård samklang , täta toner Divertimento = underhållande musik, flera satser Do = tonen C på franska och italienska Dolce = milt, svagt Dolcissimo = mycket milt Dolente = smärtfullt Doloroso = smärtfullt Doppio = dubbelt Doppio Movimento = med dubbel hastighet Due = två Due Volte = två gånger Duett = stycke för två stämmor Duo = Stycke för två stämmor Duol = grupp av två noter Dur = glad tonart ( eg. "hård" tonart" ) motsats->se Moll Dux = ledaren, huvudtemat i en fuga Dynamik = variationer i tonstyrka
E
Ecossaise = skotsk dans i 2/4 takt
Elegante = smakfullt , elegant Eleganza = finhet , smakfullt Elégie = ett vemodigt, sorgligt stycke Embouchure = läpparnas "tillstånd och form" hos blåsare Energico = energiskt och eftertryckligt, med energi Entrata = inledningsmusik Ero´ico = Hjältelikt Esspressione = uttryck Espressivo = uttrycksfullt Etyd = övnings stycke , teknik-inrikta
F
Fa = tonen F på franska och italienska
Fa´cile = lätt Fandango = spansk nationaldans i ¾ takt Fantasi , Fantasie = stycke i fri form Fermat = Vilopunkt , tonen kan hållas ut efter behag Feroce = vilt Fine = slut Final , Finale = den sista satsen Flageolett = övertoner, urspr. Liten blockflöjt Flautando = med flöjtliknande ton Flebile = gråtande, klagande Fluente = flytande Forte = starkt ( f ) "Dynamisk" musikterm Fortissimo = mycket starkt ( ff )"Dynamisk" musikterm Fortepiano = starkt men omedelbart till svag nyans ( fp ) Forza = styrka Forzando = starkare ansats på enstaka ton Fuga = flerstämmigt kontrapunktiskt stycke Fugato = fugaliknande stycke Fuoco = eld Fuocoso = eldigt Furioso = vilt
G
Gaillarde = glad dans i 3/4 takt
Gavott = gammal fransk dans i alla breve takt Generalbas = bas stämman försedd med siffror som talar om vilka toner som ska läggas till Genomföring = sonatsatsens mellandel, huvudtemat bearbetas i olika "vändningar" Giga = gammal dans i snabb 6/8 takt Giocoso = skämtsamt Glissando = glidande mellan två toner Grandezza = Värdighet Grandioso = ståtligt Grave = allvarligt och mycket långsamt Grazia = behagligt men grace Grandioso = behagfullt och grasiöst
H
Harmonik = styckets ackord
Harpsichord = engelska namnet på cembalo Homofon = en tonsats där melodin beledsagas av stämmor som saknar melodisk självständighet ( motsats till polyfon )
I
Idillico = idyllisk
Impetuoso = häftigt Impromptu = improvisation, vill likan en "spontan" improvisation Intervall = avståndet i tonhöjd mellan två toner Intoduzione = inledning , introduktion Invention = "uppfinning" närmast impomptu i äldre musik Istesso = samma ( L´istesso Tempo = samma tempo )
J
Jeu = "spel" i orgelmusik , register , "verk"
Jodla = ett sångsätt , vanligt i tyrolen , snabb växling mellan "normal" och falsett-röst Jubiloso = jublande, fröjdefullt
K
Kadens = slutfall
Kadens ( i solokonsert ) = ett mer eller mindre utspunnet virtuost avsnitt som utförs av solisten ensam. Kanon = flerstämmigt stycke som består av samma melodi som infaller efter varandra. ( ex: Broder Jakob ) Kantat = större sångkomposition med orkester Klang = samklang av en eller flera toner Klav = "nyckel" ombildad bokstav G, F ,C som anger på vilken notlinje motsvarande ton står. Det är altså nyckeln till hur notbilden ska läsas Klaviatur = tangenterna på ett piano eller orgel Koloratur = färgläggning, drillar och olika figurer som tillagda prydnader i solo sång Konsert = ( se concerto ) ett tillfälle att framföra något för publik Konsertant = solostämma (-or) som kan vara ganska virtousa Kontrapunkt = en melodisk självständig bistämma som skrivs till en befintlig melodi Kromatisk = "färgad" bestående av halvtonsteg Kromatisk skala = alla toner spelas med , från C till C är det 12 halva tonsteg Kvart = intervallet från 1:a till 4:e tonen även den 4:e tonen Kvartett = fyra stämmor eller instrument Kvartol = grupp av 4 noter som spelas på samma taktdel som 3 av samma slag Kvint = intervallet från 1:a till 4:e tonen även den 4:e tonen Kvintett = fem stämmor eller instrument Kvintol = grupp av fem noter som spelas på samma taktdel som fyra, tre eller sex vanliga av samma slag
L
La = franska och italienska namnet på tonen A
Lagrimoso = tårfyllt klagande Lamentabile = klagande Larghetto = ej fullt så långsamt som largo Largamente = breddat Largo = brett, ytterst långsamt Legato = bundet samman Legatissimo = så tätt sammanbundet som möjligt Leggiero = lätt och luftigt Lento = mycket långsamt, lite snabbare än largo Libramente = fritt Libretto = "liten bok" ,operatexten Lied = tyska för "romans, sång Lirico = lyrisk Lineär = polyfon, kontrapunktisk L´istesso Tempo = samma tempo Loco = läs noterna i rätt läge, används efter tex; 8va ) Longa = gammalt nottecken = 4 helnoter Lugubre = dystert, dunkelt
M
Ma = men
Madrigal = körvisa i äldre musik, oftast med världslig text Maestoso = Majestätiskt , pompöst Maggiore = " i dur tonart" speciell beteckning för ett duravsnitt i ett moll-stycke Main droite = höger hand Main gauche = vänster hand Manual = tangentrad på orgel eller cembalo Marcato = markerad ansats/anslag, med eftertryck, accentuerat föredrag Marcia = marsch Marcia funebre = sorg marsch Martellando, martellato = hamrande, hårt anslag Mazurka = polsk nationaldans i ¾ takt, betoning på det första taktslaget Melodram = stum scenisk handling med beledsagande av musik Meno = mindre Meno Mosso = något långsammare Menuett , Minuetto = fransk nationaldans i ¾ takt, ofta sirlig och långsam Messa di voce = "röstens ansats" tonen tilltagande i styrka, därefter avtagande Mesto = sorgset Metronom = taktmätare ,pendel ( elektronisk ) som ställs in på hur många slag i minuten det ska pulsera Metronom-siffra = indikerar hur många noter av ett visst slag som ska spelas per minut Mezzo , Mezza = halv Mezzo Forte = halvstarkt ( mf ) Mezzopiano = halvsvagt ( mp ) Mezza voce = med halv, dämpad röst Mezzosopran = Kvinnoröst mellan sopran och alt MI = franska och italienska namnet på tonen E Minore = "i moll tonart" speciell beteckning för ett moll-avsnitt i ett dur-stycke Missa = mässa ( latin ) Misterioso = hemlighetsfullt, mystiskt Mobile = rörligt Moderato = måttligt Moderato tempo = vanligen lite snabbare än Allegretto men långsammare än Allegro Modo = art, sätt, tonart Modulation = harmonisk överledning till en annan tonart Moll = " mjuk " tonart , "sorglig" tonart ( se Dur som är motsatsen ) Molto = mycket Mordent = musikalisk prydnad bestående av en liten drill utan efterslag Morendo = bortdöende Mosso = rörligt ( ofta med andra musiktermer tex: Meno Mosso, Andante Mosso etc ) Motett = flersatsigt ofta ganska kort körverk utan instrumental beledsagning Motiv = en musikaliskt kort tema av en melodi, en liten "byggsten" av hela melodin Musette = säckpipa ( fransk ) Musette = Komposition som vill efterlikna säckpipans bordun-ton effekt Muta = byt ( ofta förekommer det i stämmor där man spela flera olika instrument tex: Muta Piccola )
N
Naturtoner = de olika toner som tex mässingblåsare får fram utan att använda olika ventiler
Nel = i Nenia = sorgekväde Nocturne = nattstycke Non = inte Non Tanto = inte för mycket Non Troppo = inte för mycket Notturno = nattstycke Novelett = en liten berättelse,en komposition kan vara sammanhängande som en liten"berättelse" Novemol = grupp av nio noter somm tillsammans upptar samma taktdel som 8 vanliga av samma slag
O
Obligat = "nödvändig"
Octuor = oktett ( = 8 ) Oktav = intervallet från skalans 1:a till 8:e tonen, diatoniskt, även själva 8:e tonen Oktett = 8 stämmor Oevre Posthume = Verk som framförs först efter kompositörens död Ongarese = komposition i ungersk stil Opera = musikdrama Opera Buffa = komisk opera Opera Seria = allvarlig opera Operett = musikaliskt scenverk av underhållande karaktär Opus = verk, arbeta ofta tillfogar man ett nummer som betecknar kompositörens ordningsnummer. Opus Posthumum = Verk som framförs först efter kompositörens död Oratorium = "böneverk" ett stort andligt eller värdsligt verk för kör, solister och orkester Orkester = större instrumental grupp Ossia = eller också Ostinat = envist upprepande Ouverture = inledningsstycke för orkester, se också Sinfonia Overtura = inledningsstycke för orkester, se också Sinfonia
P
Parlando = "talande", berättande
Partita = svit ofta i äldre musik Partitur = samtliga stämmor samlade i en "bok", dirigenter använder det för att ledsaga orkestern Passacaglia = gammal dans i långsam ¾ takt över en ostinat bas-figur Passage = tongång , löpning Passepied = livlig gammal frans dans i ¾ eller 6/8 takt Passionato = Lidelsefullt Pastoral = herdemusik av lantlig, idyllisk art Patetico = med häftig känsla , med patos Pathetique = med häftig känsla , med patos Pavane = gammal spans dans av högtidlig karaktär ( padua dans ) Pedal = trampan på pianot som får tonerna att klinga "ihop" Pedal ton = en ton klingar lång och oavbruten Pentatonisk skala = fem (=penta) skalan betår av durskalan som hoppar över 4:e och 7:e tonen Per = för Perendosi = "som förlorar sig" , bortdöende Pesante = tungt, släpande Pezzo = stycke Piacere = ha lust, behag Piacevole = angenämt , behagligt Piano = svagt ( p ) Pianissimo = mycket svagt ( pp ) Piano pianissimo = så svagt som möjligt ( ppp ) Piccolo = liten Pièce = stycke Pìu = mera Piu Mosso = mera rörligt, rörligare Pizzicato = knäppa på strängarna med fingrarna istället för stråken Placido = stilla , lugnt Poco = en smula, något Poco a Poco = så småningom, allt eftersom Pochissimo = en obetydlighet Poi = sedan Polacca = polsk nationaldans i ¾ takt Polonaise = ( franska för ) polsk nationaldans i ¾ takt Polka = hastig 1800-tals dans i 2/4 takt Polyfon = en melodisk självständig bistämma som skrivs till en befintlig melodi ( jmf. Kontrapunkt ) Pomposo = ståtligt, pompöst Ponticello = stall på stränginstrument ( sul ponticello = spela nära stallet ) Portamento = buret, tonerna binds samman så tätt som möjligt Possible = "möjligt" så mycket som möjligt ( tex. Legato Possible ) Postludium = efterspel , utgångsmusik på orgel efter gudstjänst Potpurri = flera melodier som "sitter" ihop till ett oavbrutet stycke Pralldrill = kort drill utan efterslag Preludium = förspel Precisione = nogranhet Presto = mycket fort Prestissimo = så fort som möjligt Primo = första Prima Vista = vid första påseendet , utan förberedelse Prima Volta = första gången Punktmusik = kompositionssätt där melodi ersatts av enstaka toner, klanger ordnade i olika förlopp Puntato = punkterat
Q
Quadrille = fransk kontradans 2/4 takt eller 6/8 takt
Quator = kvartett Quasi = nästan som Quieto = lugnt, stilla
R
Rallentando = avtagande i hastighet
Rapidamente = snabbt Rapido = snabb Re = franska och italienska namnet på tonen D Recitativ = deklamerande, berättande sång i textens tal rytm Refräng = ett återkommande avsnitt i varje strof Repris = omtagning Replica = omtagning Requiem = Latinska för "eviga vilan" första textordet i dödsmässan Resoluto = beslutsamt Rapsodi = "sammanlappad sång" , fritt formad komposition vanligen på folkmelodi teman Rigaudon = gammal fransk dans i rörlig 2/4 takt Rigoroso = noggrant, strängt Rigore = noggranhet , stränghet Rinforzando = starkare ansats på enstaka ton Ripieno = "full" orkester, dvs alla spelar ( =tutti ) Risoluto = beslutsamt Ritardando = allt mera återhållet i tempo ( Rit. ) Ritenuto = allt mera återhållet i tempo Ritornello = i gamla arior, en mellansats som återkommer flera gånger Romans = lyrisk, mindre komposition egentligen för solo sång Rondo = komposition där temat (A)återkommer många gånger med olika mellanpartier (form : A B A C A B A ) Rubato = rubbat tempo , inte i sträng takt Rustico = lantligt Rytmik = taktlära, även ett styckes rytmiska karaktär
S
Saltarello = hoppdans i 2/4 eller 6/8 takt från italien
Sarabande = gammal spansk dans i långsam 3/4 takt Scherzando = skämtsamt Scherzo = stycke av skämtsam karaktär Schottis = 1800 tals dans 4/4 takt ( Rheinländler ) Secco = torrt utan varmare uttryck Secco-Recitativ = i äldre operor recitativ ackompangerad av bara de nödvändigaste harmonierna Secondo = 2:a ( jmf Primo ) Seconda volta = 2:a gången Segno = tecken, se "Dal Segno" Segue = OSV, fortsätt spela på angivet sätt Sekvens = upprepning av samma melodiska rörelse men med en stegvis fallande eller stigande tonhöjd. Semplice = enkelt Sempre = hela tiden Sensibile = känsligt Sentimento = känsla , sentimentalt Senza = utan Senza replica = utan omtagningar Senza Sordino = tag av dämparen Septett = 7 stämmor eller instrument Septima = intervallet från 1:a tonen till den 7:e diatoniskt Septol ( Septimol ) = grupp av 7 noter vilka upptar samma taktdel som 4,6 el.8 av samma slag Serenade = kvällsmusik Serenata = kvällsmusik Sereno = lugnt och stilla Serioso = allvarligt Sext = intervallet från 1:a tonen till den 6:e diatoniskt Sextett = 6 stämmor eller instrument Sforzando = starkare ansats på enstaka ton Sharp = engelska för höjning av ton ( korsförtecken ) Si = franska och italienska namnet på tonen H Siciliano = lantlig siciliansk dans i 6/8 takt Sin al = ända till Sinfonia = betyder både symfoni och uvertyr Skala = en tonstege, samtliga av tonartens toner spelade i en följd uppåt eller nedåt Slentando = allt långsammare Smorzando = bortdöende Soave = ljuvt , milt Sognante = drömmande Sol = franska och italienska namnet på tonen G Sollenne = högtidligt Solo = ensam Sonate , Sonata = flersatsig komposition Sonatform = satsbyggnad med följande tematiska schema: A -B - genomföring - A - B - Coda Sonatin = liten sonat Sopran = den högsta kvinnostämman Sopranklav = en gammal klav, ombildning av bokstaven C, som visar var ettstruket C står. Sordin = dämpare, för stråkmusiker en klämma över stallet, för bleckblås; en insats för klockstycket Sospirando = suckande Sostenuto = uthållet Sotto = under , nedanför Sotto Voce = med halvröst, dämpat Spiccato = tonerna tydligt åtskilda, stråktekniskt spelsätt; åtskilda toner i samma stråkriktning Spirito = själ, snille, eldigt Staccato = korta toner, tydligt artikulerade Strepitoso = bullrigt, häftigt Stretta = snabbare i avslutningen Stretto = "hopträngt" hastigare Stringendo = "hopträngt" hastigare Ständchen = serenade ( tyskt ord ) Subito = plötsligt Svit = en följd av flera melodier som inte är av sonatkaraktär, tex dans satser, ofta i äldre musik Sul Ponticello = "på stallet" dvs spela nära stallet Sulla tastiera = "på greppbrädan" dvs spela mot greppbrädan ( långt från stallet ) Symfoni = större sonat verk för orkester Symfonisk dikt = ensatsigt orkesterstycke som skildrar en händelse eller känsloförlopp Synkop = rytmisk förskjutning, en betonad not kommer på taktdel som normalt är obetonad
T
Tacet = "tiger" dvs man ska vara tyst, en stämma kan pausera i en hel sats eller ett längre avsnitt
Tanto = så mycket Tarantella = neapoletansk dans i snabb 6/8 takt, ( ordet kommer av spindeln tarantella ) Tardano = genast dröjande ( ej såsmåningom ) Tastatur = klaviatur Tastiera = greppbrädan på stråkinstrument Tedesco = tysk Tempestoso = stormande Tempo = tidsmått, ett styckes hastighet, kan anges med metronomtal eller bara tempoangivelse: te.x "Allegro" Tempo Primo = tillbaka till första tempot Teneramente = svagt , sprött Tenerezza = mildhet , sprödhet Tenor = den högsta mans stämman Tenorklav = ombildning av bokstaven C, visar var ettstruket C står, oft. använd i fagott & cello. Tenuto = uthållet Ters = intervallet från den första till den 3:e tonen diatonisk Terzett = trestämmig sångkomposition Timbre = klangfärg även klockspel i orkester Toccata = i äldre musik; närmast fantasi Tolvtonserie = i ny musik en följd av skalans alla 12 toner i en fixerad ordning Touche = anslag på pianot Touche = även en hyllningsfanfar av en orkester Tranquillo = lugnt Transkription = arrangemang Transopnering / Transposition = stycket flyttas från en tonart till en annan Tre Corde = åter på 3 strängar, gäller vid pianospel när man har använt vänster pedal Tremolo = "darrning" snabbt upprepande av samma ton Trillo = drill Trio = tre stämmor Trio = Mellandelen i ett stycke, ofta i marscher och menuetter Triol = grupp av 3 noter som upptar samma taktdel som 2 eller 4 av samma slag Trionfante = triumferande Troppo = för mycket ( Non Troppo = inte för mycket ) Tumultuoso = stormande, tumult artat Tutta Forza = med all kraft, så starkt som möjligt Tutti = alla
U
Un = en
Un poco = något, något litet Un pochettino = en liten smula Una Corda = på en strång, vid pianospel: använd vänster pedal Unisono = i enlkang, dvs alla spelar eller sjunger samma stämma Unisont = i enlkang, dvs alla spelar eller sjunger samma stämma
V
Vals = dans i 3/4 takt med betoning på det första taktslaget
Variation = förändring av ett givet tema Variazione = flera förändringar av ett givet tema Vaudevill = sångspel Veloce = snabbt, flyktigt Velocissimo = mycket snabbt Velocità = snabbhet Verte = vänd bladet snabbt Vibrato = "darrande" tonhöjden svänger en aning upp och ned Vigoroso = kraftfullt Violente = våldsamt Violinklav = diskantklav, ombildning av bokstaven G ( den vanliga G-klaven ) Virginal = cembaloinstrument Virtous = teknisk mästare på ett instrument Vivace = livligt Voce = röst , stämma Vox = stämma ( latinska ordet ) Volti subito = vänd fort! ( när du ska vända bladet
Z
Zingara
= stycke i zigenarstil Zingarese = i zigenarstil
Ö
Övertoner = utom grundtonen blir det toner dubbla, tre-, fyr-, osv i sitt svängningstal
( Sammanställt av Tomas Sahlberg 2000 )
Detta var det "seriösa" lexikonet , nu kan du hälsa på sidan med det lättsamma och humoristiska alternativet till musik-ord lexikon.